Senaste inläggen

Av Maria - 14 juni 2009 16:55

Kände för lite förnyelse, så välkomna till till min nya blogg!

ANNONS
Av Maria - 13 juni 2009 14:49

Förutom det rent konkreta med dalande form och förlorade träningspass så finns det ytterliggare en baksida med att gå runt och vara skadad en längre tid. Man tappar en del av sin identitet, det där "löpar-jaget". När kollegorna i fikarummet pratar om Stockholm Marathon, Göteborgsvarvet och Vårruset finner jag lite snopet att jag, liksom dem, står som en åskådare till allt detta. Känner ett behov av att säga, typ, "Jag skulle ha varit med, jag brukar vara med, det är mig ni pratar om, men jag har en liten skada.... osv". Men inser tack och lov hur patetisk jag skulle låta och väljer att sitta tyst och lyssna. Och känner mig lite förvirrad. Om jag inte är Maria som springer, vem är jag då? Bara Maria? Vem är hon?


En liknande identitetskris hade jag för ca 8 år sedan (hjälp vad åren går!) när jag slutade voltige. I 7 års tid hade jag tillbringat så gott som all ledig tid i manegen eller i någon gymnastiksal, och när jag inte tränade så tänkte jag på voltigen. Allt handlade om det, jag levde verkligen sporten. Så, 16 år gammal flyttade jag till Forsmark, laget splittrades och allt förändrades. Jag gjorde några försök att klamra mig fast vid mitt gamla liv genom att pendla in till Uppsala på helgerna och träna med ett lag där. Men givetvis funkade det inte i längden. Det var bara att inse: Jag var inte längre en voltigör. Den krisen jag då gick igenom var ingen dans på rosor, jag var en rätt förvirrad tjej som tafatt försökte hitta sin plats i stora världen. Felet jag gjorde var att jag under flera års tid sökte substitut för voltigen, provade andra sporter som kunde bli "min" grej, så jag visste vem jag skulle säga att jag var när jag presenterade mig för nya människor. Jag köpte MTB, klättergrejor, provade kampsport och började rida igen. Men jag tog aldrig reda på vem Maria var.


Sen började jag springa. Fastnade för det.

Och jag vet nog fortfarande inte riktigt vem Maria är



ANNONS
Av Maria - 11 juni 2009 22:26

Har precis packat ryggsäcken, i morgon bär det av på Sörmlandsleden igen =) Förhoppningsvis mer löpning än förra gången. Startar i Östertälje, 12km till Brotorp, ytterliggare 7 till Lida och sen vidare mot Paradiset. Övernattning i vindskydd innan jag fortsätter hemmåt mot Huddinge.


Bara jag, en bok, och ljuden i skogen


Ska bara ta hand om lite trasiga ledband och slitna leder först!

(Inte mina egna, de får tjura på bäst de vill)

Av Maria - 9 juni 2009 22:14

Det finns fördelar med att vara skadad. Man har mer tid att göra sånt man annars prioriterar bort, hinner också träna sånt man annars försakar. Man får längta efter att springa.... Och man får tid att känna efter.


Fast den här skadeperioden har jag inte behövt tänka efter så mycket, känslan har istället kommit till mig. Jag vill springa. Älskar det, av någon anledning. Men det känns inte så viktigt att springa fort, inte så viktigt att slå rekord. Jag känner just nu ingen som helst press att prestera. Det är en underbar känsla. Jag bryr mig just nu inte vad andra tycker om min löpning. Det är egentligen bara dumt att göra det, andra har ju fullt upp att fundera över sig själva och sina prestationer. Jag behöver inte bevisa att jag duger genom att springa fort. Men däremot längtar jag efter att testa mina gränser på andra sätt. Ute i skogen. Långt, långt på småstigar och i vackra miljöer.


Jag är på rätt väg, ska bara se till att hålla riktningen någon sånär =)


Och så var det höften. Tjurig som fan. 

Av Maria - 2 juni 2009 20:09

Sprang i morse. Lite vilse dessutom så det blev nästan en timme. Hade inte direkt ont medan jag sprang, men mer ont efter... nu har jag en röd snygg elastisk tejpremsa som allierade elastotejpare menar ska kunna hjälpa. Jag är skeptisk.

Av Maria - 1 juni 2009 06:28

Min status

Satt uppe sent igår kväll och planerade middagsbjudningen jag har på fredag, med långa dgar krävs lite planering för att få logistik med matinköp, systembolag och tillagning att gå ihop. Även om jag tyckte jag hade rätt klart för mig vad som skulle införskaffas och tillredas så fortsatte min hjärna att fundera över sötma, syra och beska hela natten, och till följd av detta vaknade jag 02.47 och tyckte det var morgon. Fortsatte vakna med jämna mellanrum till kl 05.50, då gav jag upp, steg upp och gjorde frukost. Sån tur vi ska till Hasseludden 2 dar med jobbet så man får vila up sig! ;-)


 Höftens status

ahhhhhh jag blir tokig på detta! Ena dagen bättre, andra dagen som vanligt. Hur ska jag göra? Vila? Träna? Stretcha? Ja ja, jag är sjukgymnasten, men det tar ju sån jäkla tid! Joggade lite i förrgår, ca 3km, och fick (tror jag) lite mer ont efteråt. Men sen är det som vanligt igen. Fast inte så bra som förra veckan....


Helgen som gick

Sista tentan avklarad och Idrottsmedicinkursen avslutad med flaggan i topp! Jag och Carro tog en extra dag i ett somrigt Kalmar för att slappa och ha det gott. Lite bilder...  (se så nöjd jag är när vi fick nyckeln till en tom relaxavdelning med bastu, fruktskål och öltapp. Samtliga på min topp-10-lista över livets förnöjsamheter)


Av Maria - 27 maj 2009 22:31

Den tackar och bockar för 7 vändor i Vilstabacken. Verkar bli bättre av intensiv träning... kanske ny rehabmetod för långvarig smärta? Någon som vill vara med i en studie?

Av Maria - 27 maj 2009 22:25

Efter de senaste helgernas skogsutflykter med övernattning inser jag vikten av låg vikt (haha..) Därför blev det en tripp in till min favoritbutik idag igen! Ut kom jag med dessa små skönheter:

Kök - 72g

Kokkärl + stekpanna - 166g

Gasbehållare - 100g


(Whiskeyglaset ingår inte i utrustningen, men det kanske finns i kås-variant och med en miniplunta till??)

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se