Tävlingarna närmar sig, vågar inte ens räkna efter hur många veckor som kvarstår till Gbg-varvet. Och jag snorar ikapp med snön som faller. Först förkyld, sen lite träning, sen halsont, sen en vecka på skidor, sen förkyld igen. Det har gått så långt att jag går runt och känner mig som en vanlig människa. En sån som går hem efter jobbet och gör en massa annat tjafs- läser, tar tag i en massa ideella uppdrag man engagerar sig i, surfar alldeles för mkt, fikar med vänner, ser på TV... jag hinner en massa, och javisst, det är jätteskönt, men... jag är ju en LÖPARE! Eller? jag blir helt förvirrad av de här skruvade vardagsrutinerna. Och jag märker att jag blir lat, idag tex hade jag en patient på F&S och det var nära att jag gick direkt hem efteråt. Men tack och lov märkte jag mitt misstag innan jag passerade dörren, vända och körde ett eget gym-pass innan jag cyklade hem.  Jag VET att det inte är så illa, det blev ändå en hel del mil på skidor i veckan, men det känns typ som jag tappat all kondis och max skulle fixa att pallra mig runt på en 5km-runda... suck