Så har man vart Kalmar en sväng, examination, föreläsning och praktiskt övning i Idrottsmedicinkursen som jag läser det här året. Fantastiskt kul var det och att lära sig av en lätt kliniker jämfört med de gamla gamarna från utbildningen är knappt jämförbart. Hemsida till Pentti hittar i här, mina rekomendationer om ni behöver ågon duktig sjukgymnast för era skador. Han har dessutom stort intresse för just löpning.

Nerresan var dock ingen höjdare... körde träning med Linnéa innan tåget, men tröskelpasset slutade vid en kroppslig jättetröskel längs Söder mälarstrand. Kändes jättebra innan och de första 2 kilometrarna, kroppen var  lätt och jag såg tom fram mot ett annars så gruvsamt tröskelpass. Men så började det med något konstigt sug nerefrån magen, sen kändes det mer som sura uppstötningar och en kort stund senare var illamåendet över mig. Sprang vidare ett tag och sneglade tacksamt mot kajkanten ifall jag skulle bli tvungan att minska på maginnehållet. Men det gick inte längre än kanske en kilometer. Matoset från restaurangbåtarna blev för mkt och jag bröt helt enkelt vid slussen och tog tunnelbanan hem. Illamåendet satt sedan i under kvällen och natten, som dessutom tillbringades i en trång liggvagn mot Hässleholm... roligare resor har jag varit med om. Tack och lov mådde jag prima (om än trött) morgonen efter. 

Nu är jag tillbaka i Stockholm och funderar över hur jag ska göra med träningen... det här blev ju liksom ett ofrivilligt träningsuppehåll, och då blir både träningsplan och min motivation störd. Gillar inte när det blir sådär hattigt... vill kunna köra som planerat, 3 hårda veckor, 1 lugn vecka... så nu funderar jag på "passa på" att vila ordentligt, ta en vecka bara småjogg och ladda för våren och tävlingssäsong. Nästa helg blir det hursomhelst en jäkla massa skidor i Norrland, så det blir ju en bra start på en period med hänsyslöst hård träning =)

Kanske tar jag bara tillfället i akt att lata mig en vecka? Må så vara då, jag kan behöva lata mig ibland.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kände för lite förnyelse, så välkomna till till min nya blogg!...

Förutom det rent konkreta med dalande form och förlorade träningspass så finns det ytterliggare en baksida med att gå runt och vara skadad en längre tid. Man tappar en del av sin identitet, det där "löpar-jaget". När kollegorna i fikarummet pratar om...

Har precis packat ryggsäcken, i morgon bär det av på Sörmlandsleden igen =) Förhoppningsvis mer löpning än förra gången. Startar i Östertälje, 12km till Brotorp, ytterliggare 7 till Lida och sen vidare mot Paradiset. Övernattning i vindskydd innan ja...

Det finns fördelar med att vara skadad. Man har mer tid att göra sånt man annars prioriterar bort, hinner också träna sånt man annars försakar. Man får längta efter att springa.... Och man får tid att känna efter.   Fast den här skadeperioden har ja...

Sprang i morse. Lite vilse dessutom så det blev nästan en timme. Hade inte direkt ont medan jag sprang, men mer ont efter... nu har jag en röd snygg elastisk tejpremsa som allierade elastotejpare menar ska kunna hjälpa. Jag är skeptisk. ...