http://poststuff4.entensity.net/050908/media.php?media=jeans.wmv

Som vanligt står tv:n på hemma hos mig, och dom visar just nu ett program där man spelar upp låtarna som ska tävla i Eurovision song contest. Sen sitter det 4 snubbar och kommenterar bidragen! Alltså allvarligt, INFÖR tävlingen. Som om det inte räcker med att vi har 700 deltävlingar som alla har minst 5 löpsedlar/vecka under typ ett halvårs tid. Och det är inte bara ett sånt här program, det är 4 stycken, var och ett på 60 minuters sändningstid...

Herregud...

Min lägenhet i Eskilstuna är som jag kanske beskrivit förut rätt spartanskt inredd, vilket känns helt rimligt med tanke på att jag har halva bohaget hos J i stockholm. 

 Detta resulterar, i brist på möbler, i att jag har min dator på golvet och således ligger på mage vid användande av denna. Vilket iof är bra ur flera synpunkter, bla:

- jag undviker den ökade belastning på diskar och andra vävnader som sittande med flekterad rygg innebär (kommer tex aldrig att drabbas av derangement)

- jag blir inte sittande vid datorn alltför långa stunder

- jag får starka ryggmuskler

Jag får också en helt annan inblick under sängen än vanligt, såhär dammfritt har det nog aldrig varit hemma hos mig. Just precis nu har jag även upptäckt att skruven som liksom håller ihop sängramen med själva madrassen på något vis gängat ur och håller på att tappa sitt grepp. Frågan är- ska jag åtgärda detta eller förneka att sängen håller på att ramla ihop? Om jag inte gör något åt det kommer jag antagligen drömma onda drömmar om hur jag ligger i sängen som ramlar utför bottenlösa stup...

Bäst jag letar fram skruvmejseln

Trots gårdagens middagsbjudning med tillhörande vätskeintag i form av jästa druvor var vi uppe med tuppen idag, jag och J. Efter lite konsulterande och omkastning av dagens aktiviteter gav vi oss ut på  en  lite lugnare joggingrunda, ca 6k utan några backar att tala om.  Såååå stela ben! Hade liksom ingen kontakt mellan benen och övriga kroppen. Träningsvärk från gymmet igår, körde för ovanlighetens skull lite ben i form av utfall och benböj, och det känns kan jag lova...  men det var ett skönt pass, väldigt lagom. 35 minuter ungefär, avslutade med några fartökningar.

Sen gav vi oss ivärg till svärföräldrarna och hämtade bil (gissa vem som cruisat runt i Kungsängen i en Jaguar idag... ;-) för att burna iväg till Upplands-Bro ryttarförening där J´s lillasyster skulle tävla i dressyr med sin ponny. Duktig flicka och duktig ponny, kände dock lättnad över att ha lämnat häst-världen bakom mig.. rätt skönt att bara kunna dyka upp precis innan start, kolla på det man vill se och sen dra vidare. Inget borstande, inget mockande, inga hästar att hålla reda på...

Så brände vi vidare med svarta märken i asfalten till Kungsängens Golf Club! Det var dags att jobba vidare med min eminenta svingteknik. Och kanske, kanske att det gick lite bättre. Träffade ungefär hälften av bollarna och de jag missade missade jag inte lika grovt. Det var inte roligt, tyvärr tycker jag inte det, jag är så nöjd när sista bollen är slagen och jag får åka hem. MEN korta stunder kan jag glimta tjusningen med sporten. Sådär efter en klockren träff, när vinden mojnar och solen tittar fram kan jag nästan föreställa mig att det kommer bli kul den dagen jag klarar av att gå runt en bana. 

I morgon blir det tur och retur E-tuna, sen ut till Krägga och J´s landställe. Laddar inför ett riktigt långpass på lördag morgon då jag tänkte springa från landet - Bålsta - Bro - Kungsängen. Tot ca 3 mil.. jag är riktigt förväntansfull inför det, tror det kommer gå bra efter en vilodag i morgon.. rapport kommer!

En av förmånerna man får som funktionär på F&S är att träna gratis på alla F&S i Sverige, vilket jag utnyttjade idag då jag slutade tidigt och bagav  mig till huvudstaden redan kl 14:05.  Traskade till F&S City på Mäster Samuelsgatan för att avverka ett fyspass. Hade tänkt köra lite lugnt, med lite bålstabilitetsövningar på de stora bollarna som finns. Bålstabilitet är bra tänkte jag, bränna kalorier är bra tänkte de andra tjejerna på gymmet. Fy så magra grådaskiga brudar! Vad fick dom energin ifrån? Fick mig att fundera lite på våra motiv med träningen.. jag vet att en del som läser den här bloggen tränar för helt andra saker än för nöjes skull, eller för att göra en bra tid, eller för att hålla sig frisk... där syftet med träningen är inget annat än en tvångsjakt på kalorier. Jag skriver för er nu tjejer, vars kommentarer jag väljer att inte publicera. För ni har väl hört historien om Sara och Lisa?

Dom två tjejerna som skulle köpa bikini inför sommaren, men eftersom Lisa hade tänkt gå ner några kilon innan badsäsongen så köpte hon en storlek mindre än vad hon egentligen hade. Så kom sommaren, Sara och hennes vänner låg på stranden, badade, spelade boll och åt glass. Sara frågade Lisa gång på gång om hon inte skulle följa med. Snart, svarade Lisa. Snart, jag ska bara gå ner några hekton till, snart sitter bikinin perfekt... och så tog Lisa vägen till gymmet istället för att följa med till stranden. Dag, efter dag, efter dag... tills en morgon när Lisa gick upp, ställde sig framför spegeln och tog på sig biknin- och den satt perfekt på Lisa! Glad i hågen packade hon väskan med handduk och en apelsin (bullar går inte för sig, förstår ni väl!) och skuttade ner till stranden! Inte en människa var där. Lisa doppade tån i det iskalla vattnet men ryckte snabbt upp den igen. Ett rött löv föll från trädet.... sommaren hade övergått i höst...

En fånig liten historia kanske, men ta en stund och fundera över hur sjuka ideal det finns, fundera över varför och framförallt vem ni tränar för. Vem älskar er mer om det finns mindre av er att älska? Jag menar inte att man måste älska varje del, varje pass, varje dag av träningen för det vore inte normalt. En del dagar är det pest och pina att ge sig iväg till ett intervallpass, visst är det så. Men väljer du att köra passet ändå för att uppleva ruset av endorfiner, för att känna att kroppen orkar, att benen är starka, för att toppa formen inför Marathon ;-)... eller gör du det för att förtjäna en middag senare på kvällen? Det är skillnad min vän.

Det var allt från psykologen för idag, nu säger jag skål, Happy Valborg och däcka inte hos nån du inte vet namnet på!  

Idag ska jag alltså på FaR-utbildning här i Sthlm, kl 9 i Klara Salen. Klockan är nu 7.20, jag har ätit frukost i lugn och ro, tagit en lång dusch, surfat lite och bara haft en lugn och skön morgon. Sån skillnad mot mina vanliga måndagar när klockan ringer 5.00 och jag har 27 minuter på mig innan tåget går.. himla mysigt att kunna säga "puss och hej, och vi ses ikväll", till J när han gick till tåget och inte "ha en bra vecka, vi ses nästa helg"... en vacker dag ska jag bo och jobba på samma ställe.

Ser mkt fram mot dagen, en av få gånger (läser chefen detta?) jag är på utbildningsdag där faktiskt förväntan över innehållet är större än glädjen att få vara från jobbet en dag ;-)

FaR= Fysisk aktivitet på recept. I like.

Sitter och är sådär riktigt seg. Både pga gårdagens fysiska ansträngningar och för att det blev sent innan vi kom i säng. Vet inte om jag skrivit det, men jag hade tillsammans med Eija hand om F&S Crosstraining igår ute i Vilsta. Har ju kört rätt hårt i veckan så jag tänkte att jag skulle ha en vilodag i helgen, men samtidigt så var jag tvungen att få in ett långpass (inte många chanser kvar till fina långpass innan marathon nu...). Alltså blev det långpass+crosstraining igår och vila idag. Startade igår med 1h35min lugn jogging, det var underbart i skogen men benen var trötta. Sen blev det ca 30 min vila och förberedelse av cross-passet innan vi körde igång med drygt en timmes varvning av löpning och styrka som avslutades med jogging uppför Slalombacken! Det var ett jättekul pass att leda, motionärerna var underbara och jag var helt slut efteråt. Åt ett lass fantastiskt goda pannkakor till lunch efteråt..

så hade vi tjejmiddag på kvällen och klockan ramlade väl iväg mot 02-tiden innan jag tackade för mig. Idag är det med andra ord inte mkt verkstad på det fysiska planet.. men jag och J har faktiskt jobbat lite på vårt lilla påsidanav-projekt =) Mer info om detta tids nog...

I morgon är det Sthlm som gäller! Utbildningsdag på hemmaplan =) grymt skönt, slippa 05.27-tåget, slippa packa väskan ikväll...

En liten fundering bara: Såg just på ett vetenskapsprogram på tv där man disskuterade om våra barns kliniska uppväxtmiljö bidrar till att allergier ökar.. att man tvättar händerna på ungarna jämt och ständigt, undviker att ha husdjur när de är små etc. En morsa berättade att hon tvättade sina ungar med alcogel när de kom från dagis! My god...

Forskare som fick säga sitt menade att vårt immunsystem inte utvecklas tillräckligt om det inte utsätts för olika bacillusker under själva utvecklingen. Lite som tanken bakom vaccination antar jag, antikroppar och sånt.

Jag säger bara: är det inte det jag alltid trott?