Inlägg publicerade under kategorin Löpupplevelse

Av Maria - 20 maj 2008 22:20

Vårruset idag. Var väl egentligen mest sugen på picknick-påsen man får efter loppet... det var ruggigt kallt innan start, väntade i det längsta med att kliva ur stor-fleecen. Gick istället runt i alla sponsortälten och smakade allt som fanns att smaka. (stod även på knä på en balansboll 1 minut och vann ett par gåstavar =) Blev en konstig blandning i magen att springa på, men jag tänkte inte så mkt på det. Så till slut var jag ändå tvungen att kliva ur mina 4 lager överdragskläder (ja, jag är frusen av mig) och jogga upp till starten. Lite uppvärmn8ing av Västerås gymnastikklubb och så pang, iväg. Farten var som vanligt hög i början, trodde jag missat första km-markeringen, men när 10 min hade gått utan att 2km-skylten dykt upp började jag misstänka att de stramat åt budgeten för året och helt enkelt skippat skyltarna. Spännande. Nu hade man alltså ingen aning om hur fort det gick. Och tur var nog det, för hade jag sett att jag höll 4minuters-tempo hade jag garanterat dragit ner på farten. Men nu rullade jag istället på, det var enkelt, det gick fort, det var skitkul att springa idag.

Passerade mållinjen på 20.33, tror nästan det är nytt pers på distansen? Fast största belöningen var ändå att det kändes så bra i kroppen trots Göteborgsvarvet i helgen. Känner mig stark, och jäkligt sugen på 42195 m om drygt en och en halv vecka  =)  

Av Maria - 4 maj 2008 06:21

Började gårdagens långtur med en tripp in på Kartcentrum på Vasagatan där jag införskaffde en karta i skala 1:8000 över Solna. Vis av erfarenhet vet jag att vägar som ser så lätt ut att finna på kartan ger en helt annan känsla när man står där i ett eller flera vägval. Man har liksom inte den där översiktsblicken på plats.Tyvärr Jag också ska erkänna att jag har ett väldigt kärleksfullt förhållande kartor, jag kan studera en karta ungefär hur länge som helst och känna en slags tillfredsställese med detta. Ibland när man ute och springer i ett naturreservat så dyker det upp skyltar med en karta över området, och då är min lycka gjord. För att inte tala om spårkartor när man åker skidor... likaså känner jag en otrolig frustration om någon annan har kartläsarrollen tex om man är ute på resa, jag blir osäker, känner mig utlämnad utan mål och mening med mina tramptag, paddeltag, vandringssteg eller vad de må vara som tar mig framåt. Nä, ge mig en karta så är jag lugn. Nåväl, denna dagen på kartcentrum hittade jag iaf en fantastisk karta över hela mälardalsområdet som även den fick följa med hem.


Sen mötte jag upp Hanna och hennes gamla kollega Anna för en lunch på Vete-Katten. Mkt smarta och trevliga tjejer det där. (Anna är dessutom en löpare, nyinflyttad i Stockholm =) Runt 15-tiden kände jag att det var dags att börja bege mig för att hinna hem i rimlig tid, så jag smet in på toan och drog på mig tightsen.


Så började turen, sprang över till Kungsholmen där det som vanligt var full fart på motionärerna, strandpromenaden där är verkligen vältrampad. Trevligt. Över till Karlbergs strand, en fin bit där jag aldrig vart för. Upp genom huvudsta allé, här var det full fart. Ngn slags 4h-gård med getter (eller var det får?), hästtävlingar, fotbollsspelande grabbar och småbarnsfamiljer på picknick. Våren är kommen =) Fortsatte till Solna, avvek från planerade vägen och sprang direkt till Råsunda. Också en jättefin bit på Vintergatan med många trevliga villor och tomter, nästan lite småstadskänsla en bit. Ner mot Råstasjön som kantas av ett motionsspår, så över E4:an och ner mot Ursvik. Här stötte jag på lite prblem: Kartan stod ut. Jag stod länge i utkanten av kartans område och svajade, men insåg att jag tvungen att ta klivet om jag skulle lyckas ta mig hem. Sagt och gjort, jag tog steget mot ovissheten och i samma stund var jag förlorad. Nybyggt område, nya vägar mellan halvfärdiga hus, avspärrningar i änden av varje gata. Jag såg Järvafältets grönområden på håll men tog mig inte dit! Avspärrat, avspärrat, avspärrat. Varenda jäkla väg slutade med ett högt stängsel! Tack och lov förbarmade sig en småbarnspappa som lekte i sandlådan med sin lilla knodd över mig och gav mig klara direktiv över hur jag skulle ta mig vidare. Nytt mod, nya krafter. Snart hade jag tagit mig under väg 279, till vänster om mig löpte E:18 och på andra sidan denna låg Rinkeby. Att göra en sån här tur genom Stockholm förorter är lite som en resa genom olika kulturer. Från joggingspåren i Råsunda där jag mötte många men ändock enskilda motionärer, ev att man joggade i par, var det nu utanför Rinkeby hela tjocka släkten som var ute på helgpromenad. En mamma med barnvagn, någon äldre med rollator och så syskon och kusiner i alla åldrar. Inte så dumt tänker jag, kanske skulle rädda många familjelyckor om man införde gemensamma långpromenader på helgerna? Dock inte lika trevligt med dessa ungdomsgäng som åker runt på trimmade moppar, röker ciggaretter och ropar nått efter en på ett annat språk som jag är glad att jag inte förstår...


Sprang så småningom under E:18 mot Lunda, över järnvägen och ner på cykelbanan som löper längs med spåret mot Barkarby. Det hade nu gåt ca 2h 20min och jag kände mig oförskämt pigg i benen, särskilt med tanke på den ca 4 kilos tunga ryggsäcken som jag sprang med. Väl i Barkarby laddade jag om med en banan. Nu var jag inne på kända marker och det kändes som jag ver i princip framme. Till Jakan gick det som en dans, men under sista etappen från Jakan-Kallhäll talade kroppen om att det räckte nu. Efter tillräckligt lång tid märker man sina svaga punkter, i mitt fall höger hälsena sedan överansträngningen i höstan och så vänster knä som gör sig påminnt. Lite skavanker på några tår talar om att skorna inte är riktigt insprungna ännu. Nåja, nu var det bara några kilometer kvar så det var inget snack om saken. Väl hemma konstaterade jag dels att det var en väldigt lyckad tur, dels att jag om exakt 4 veckor skulle göra en liknande resa men då fortsätta i ca 1h till.. den tanken var intressant =/


Tot sträcka: 28km

Tot tid (inkl. förvirrande återvändsgator): 3h 14min

Skapa flashcards