Japp, då var man anmäld. Vasaloppet 2009, etapp 2 på min klassiker. Känns bra. Brorsan (den äldre) ringde från hästvagnen när han höll på att hämta mjölk hos bonden (Han lever i ett parallell universum, dom ligger en sådär 100 år efter oss) och berättade att han och en polare anmält sig redan! Jag frågade hur han skulle ta sig in i vårt universum lagom till loppet och han svarade att det är nog inga problem, att frågan är snarare hur jag skulle lyckas få ihop några mil på skidor innan loppet då det i vår tidsrymd inte längre finns någon snö vintertid. Jag konstaterade att han hade rätt och frågade om jag inte kunde åka och bo hos honom några månader innan men han svarade att det krävs lite mer än så för att byta universum, man måste bla ha en häst, en vagn och en bonde att hämta mjölk hos. och såklart en mjölkkanna. Jag uppfyller inte något av detta, så har något ett par rullskidor att låna ut så är jag tacksam.

Ligger i efterdyningar av förkylningen i ser på Vasaloppet. Det ser härligt ut.

5 dagars vila nu, kan bli 6 beroende på hur hälsan är framåt kvällen. Tidigare i morse satt jag och knappade in tider och sträckor i min träningsdagbok, ser att det inte borde vara ngn större fara med formen trots denna oönskade långvila... Har tränat rätt hyfsat under hösten och vintern. Så jag ligger rätt skönt under täcket och hejar på John och Fobba och Sofie och Niklas och de andra, samtidigt som jag toppfyller skallen med motivation och träningssug. Blir jag bara frisk nu så blir det en shape up av träningen! Kommer lägga till ett nyckelpass i veckan så förutom långpasset och intervallpasset kommer det även att ingå ett snabbdistanspass på runt 7-8km... 

Igår köpte jag nya skor. Igen. Men det var dags, mina gamla Saucony trotjänare har verkligen gjort sitt. Så för att bibehålla min optimala skouppsättning bestående av två par stabila träningsskor (ett par i E-tuna och ett i Kallhäll), ett par lättare "tävlingsskor" och ett pr terrängskor, gjorde jag och Jens igår ett besök på löplabbet kungsgatan. Jag var rätt inne på att köpa Asics Gel 1130, men så plockade han fram två andra alternativ. Valet föll tillslut på ett par New Balance-dojor (se bilden), vilket känns lite chansartat då mina erfarenheter från märket är 0,0..

Får se om jag testar dem idag, mina planer på att vara frisk har inte riktigt hållits, fortfarande rinner alltför mkt snor från näsan. Men kanske det blir bara en liten sväng för att känna på dojorna under förmiddagen!

Jag är förkyld, halsont snorig och hemma från jobbet. Väntade på att Jens skulle komma hem så vi kunde laga middag och äta, började bli riktigt hungrig efter några dagars dålig aptit pga förkylningen.

Men nu sitter jag här, nästan en timme efter att han kom hem och inte är det någon mat på G. För Jens är ute och springer. Han tränar för Lidingöloppet. Och här sitter jag, framför datorn. Haha. så konstigt det blir ibland.  

När man springer några av de större loppen, som Marathon eller Lidingöloppet, brukar jag framåt banans sista sträckning snegla på de stackars människor som ligger och frossar under filter i sjukvårdarnas tält. Jag undrar hur det känns att anstränga kroppen till den grad att man nätt och jämnt behåller medvetandet. Under sista kilometern i sthlm marathon bevittnade jag hur personalen med milt våld fick hålla fast en yrande, sluddrande finne på en kärra och dra honom in under målsnöret. Han vägrade helt enkelt kliva av banan.

Nåväl. Lördag, målgång efter Kiel Halvmarathon. Sjukt nöjd med loppet, slog pers med 6 minuter och tog mig under den härliga 1,40-gränsen med mina 1,39,15! Slukade det som erbjöds efter målgång(denna gång bananer, vatten och öl) medan jag väntade på Kerstin för gemensam promenad till duschen på båten. Strax efteråt, då jag ska bestiga en trottoarkant drar mina utpumpade vader ihop sig till två tennisbollar strax under knävecket. Jag antar att jag utför någon lustig krampaktig dans för strax kommer en man och försöker på tyska få mig bort till massage-området där pigga studenter står redo vid sina britsar. Egentligen är jag aldrig speciellt sugen på de där gratis-massagerna efter målgång, tycker det är mkt skönare att gå direkt till duschen, öppna ölen som normalt väntar på mig och snacka runt med andra löpare.

Men tysken ger sig inte så jag traskar snällt bort till två unga, rätt snygga grabbar och drar av mig tightsen (vilket i sig är en jävligt annorlunda handling om det inte vore för att hela salen kryllar av vita svettiga rumpor iklädda ännu svettigare very unfashion underkläder). Så långt allt väl, men då jag på ett någorlunda diskret sätt försöker ta mig upp på britsen drar vaderna ihop sig igen, jag som aldrig brukar få kramp kastar mig ner på golvet i ett desperat försök att lugna ner mina stackars vader. Sen drar cirkusen igång, Big Boss Massör storlek XL klampar fram och praktiskt taget lyfter upp mig på britsen varpå de två snygga killarna tar varsin svettig fot och startar någon anti-kramp serie med omväxlande fotsträckning och fotböjning. Big Boss Massör frågar om jag fryser, och med tanke på att temperaturen ligger på runt 5 ° och det blåser rätt friskt på min genomsvettiga kropp i mina genomsvettiga kläder så börjar jag känna mig rätt frusen. Men Big Boss tolkar mitt tveksamma "yes, little" som tecken på uttorkning och vips bäddas jag ner i filtar och värmekuddar samtidigt som jag blir ihälld två stora glas med någon vidrig saltblandning.

Strax fylls rummet med nya offer och mina två snygga killar lämnar mig åt mitt öde under filtar och värmekuddar. Jag ligger och tittar upp i taket, längtar efter den där duschen och mina klubbkamrater, och plötsligt förstår jag filtpacketerade löparna i sjukvårdarnas tält känner sig.

Nåväl, det var inget fel på mig, jag mådde toppen och snart kom Kerstin och räddade mig genom att tala om att jag vunnit min klass och att prisutdelningen börjat. Jag fick lova Bigg Boss att komma tillbaka efteråt men han såg aldrig att jag höll fingrarna i kors...

Om en timme rullar vi mot Gbg för att kliva på färjan som tar oss till Kiel. Känner mig laddad, det här blir kul =) Har legat lågt med träningen i veckan, dels för att få en liten formtopp, dels för att jag inte kännt mig helt 100% senaste tiden. Ni vet en sån där fånig liten förkylning som bara finns i bakgrunden och retar. Tror dock inte den kommer påverka i morgon, såvide det inte blir värre under natten.

Blåser som fasen gör det ute, det är väl största oron nu.. då loppet som jag förstår det går i hamnen lär man inte vara speciellt skyddad mot vinden..

Ny musik i mp3-spelaren kommer göra det plågsamma lite trevligare. Och så packade jag ner de nya skorna, funderade ett tag på om jag skulle köra med de gamla trotjänarna eftersom jag inte har sprungit speciellt mycket i de nya ännu, men vad fasen... jag chansar, tar med skavsårstape och förebygger på de mest utsatta delarna av foten.

Vad blir det då för tid? Tja, försökte jag inte slå pers på 1,45 vore det en dålig insats. Så där hamnar mitt mål, sen får jag se vad kroppen och vädret säger...

Funderar på att skaffa bredband till lilla lyan, då blir det ordning på inläggen här =)

Har känns mig lite trött den här veckan... alltså fysiskt, motivationen är det egentligen inget fel på. Men som om jag har en lite ynklig förkylning som ligger och lurar. I onsdags tex struntade jag helt sonika i buggkursen, låg på soffan och såg på skidskytte istället (för övrigt en trist tillställning i svenskögon). Men träningen pallrade jag mig iaf iväg till, det blev 1300m x 4 ute, det var visst några ungdomstävlingar inne på banan. Men det är rätt bra att köra kvalitépass utomhus också, inte bara lunk-distans ;-). Annars blir man lätt lurad av klockan, ty vinden och kuperingen glöms lätt bort i jakten på sekunder.

Resultat? Tja, de tre första gick på 5.30, 5.24, 5.33 Men sen var jag slut. 5.59 blev det på sista, och ja, jag skyller på att jag inte är 100% just nu. Brukar kunna hålla jämnt alla intervaller.

Lite Ljustorpsluft i helgen så är jag i form till nästa veckas Kiel-resa!

Tänkte göra en summering av veckans träning.. blev faktiskt löpuppehåll onsdag-onsdag pga olika omständigheter... så i onsdags då när vi hade klubbträning kände jag att jag behövde komma ut i skogen istället för att springa på bana. Så efter buggkursen bytte jag skor och sprang till Vilsta, övertygad om att 5km-spåret var elljus.. vilket jag dock förstod att det inte var då jag 45 min senare befann mig i skjulsta, dit lamporna lett mig. Vände och sprang tillbaka, tot blev det dryga timmen och det kändes ok men lite segt i benen.

Torsdag: Årsmöte. Jag vann 200kr på medlemslotteriet =) Ingen träning

Fredag: slutade tidigt, stack iväg till odlarn och körde snabbdistans. Benen var pigga redan från början och jag körde på i ett rasande (Maria-mått mätt) tempo. 35 min senare tog jag helt slut, nästan så jag mådde illa. Men skönt att kunna springa på fort ibland! Avslutade med styrka på landstingets gym på sjukhuset, där Johan-kollega väntade. Vi har kommit igång rätt bra med styrketräningen nu jag och Johan, två ggr/v efter jobbet kör vi stenhårt ;-)

Lördag långpass... segt, segt, segt. Från första till sista steg, med undantag på någon sträcka där i mitten då man fick hoppa lite mellan stenarna i skogen. 2h och 5 min var jag ute iaf, då jag kollade rundan på jogg.se visade det sig att jag "bara" tillryggalagt 18.5km genast landar tankarna på Kiel om 14 dar, då det är tänkt att jag ska springa 21km på under 1h 45 min... nåja, skyller på snabbdistanspasset dagen innan. 

Så, idag, söndag! Tänkte kanske att jag och pojkvännen skulle ta en liten runda i eftermiddag.  Han har nämligen tänkt ställa upp i midnattsloppet i sommar, så nu får jag kanske lite mer sällskap på mina turer! Minnas att han sprungit lidingöloppet på 2h 58min och innehar således ännu familjerekordet...